Plattfot - Orsaker, symptom och behandling

Plattfot innebär att fotvalvet är nedsänkt eller saknas helt och det kan leda till smärta, trötthet och felbelastning. Tillståndet kan vara medfött eller utvecklas över tid, men det finns effektiva sätt att förebygga och behandla besvären med hjälp av rätt diagnos, fotträning och hjälpmedel.

Vad är plattfot?

Plattfot är ett tillstånd där fotvalvet på insidan av foten är nedsänkt eller helt saknas. Istället för att ha ett naturligt upphöjt valv mellan häl och tå så vilar hela eller nästan hela fotsulan mot underlaget. Tillståndet kan förekomma på en eller båda fötterna och delas in i två huvudtyper: flexibel plattfot och stel plattfot.

Flexibel plattfot innebär att valvet är synligt när foten inte belastas men kollapsar vid stående. Detta är vanligt hos barn och är oftast inte förenat med smärta. Stel plattfot, däremot, innebär att valvet är konstant nedsänkt och fotens rörlighet är begränsad. Detta kan bero på medfödda deformiteter, skador eller degenerativa förändringar och är oftare förenat med smärta och belastningsbesvär.

Detta är plattfot:

• Nedsänkt eller frånvarande fotvalv
• Foten lutar inåt (överpronation) vid gång
• Smärta i hålfot, häl, vrist eller knä
• Snabb trötthet i fötterna vid aktivitet
• Ojämnt slitage på skosulor, särskilt på insidan

Orsaker till plattfot

Plattfot kan ha flera orsaker som är både medfödda och förvärvade. Hos barn är det vanligt att fotvalvet inte är fullt utvecklat förrän i skolåldern. I de flesta fall bildas ett normalt valv med tiden. När valvet inte utvecklas korrekt eller förblir nedsänkt in i vuxen ålder så klassificeras det som medfödd plattfot.

Förvärvad plattfot utvecklas senare i livet och kan bero på övervikt, graviditet, långvarig belastning, skador på fotens strukturer eller sjukdomstillstånd som påverkar ledband och muskler. En vanlig orsak hos vuxna är dysfunktion i tibialis posterior-senan, som spelar en central roll i att hålla upp fotvalvet. Neurologiska sjukdomar eller reumatiska tillstånd kan också påverka fotens struktur och bidra till valvets kollaps.

Därför har du plattfot:

• Medfödd brist på fotvalv (barn och unga vuxna)
• Sen- och ledbandssvaghet, särskilt i tibialis posterior
• Övervikt och graviditet som ökar fotens belastning
• Åldrande med försämrad stödvävnad och muskelfunktion
• Sjukdomstillstånd som reumatism eller nervsjukdomar

Symtom vid plattfot

Många personer med plattfot upplever inga symtom och särskilt vid flexibel plattfot. Men när fotens felställning påverkar belastningen så kan det leda till smärta, trötthet och nedsatt funktion. Vanliga symtom uppstår i hålfoten, hälen, vristen, underbenet och ibland även i knän och höfter. Överpronation, som ofta förekommer vid plattfot, kan orsaka obalans i kroppens rörelsemönster.

Vid belastning tenderar foten att rulla inåt, vilket leder till ökad belastning på insidan av foten och på senor och muskler som försöker stabilisera rörelsen. Detta kan ge kronisk irritation eller inflammation, särskilt i senstrukturer och leder. Symtomen förvärras ofta vid långvarigt stående, gång eller fysisk aktivitet utan adekvat stöd.

Symtom vid plattfot:

• Värk i hålfot, vrist eller hälsena vid belastning
• Trötthet i fötterna efter promenader
• Svårighet att gå barfota eller i platta skor
• Inåtrotation av fotled och knäled
• Stelhet eller nedsatt rörlighet i fotleden

Diagnostik och medicinsk bedömning

För att fastställa diagnosen plattfot görs en klinisk undersökning av fotens form och funktion. Läkaren eller fysioterapeuten observerar patientens stående och gång, ibland även tåhävningar för att se om valvet återbildas. En flexibel plattfot där valvet syns vid avlastning är ofta mindre allvarlig än en stel plattfot med bibehållen kollaps.

Vid misstanke om underliggande skada eller strukturell förändring kan röntgen, MR eller ultraljud användas. Det är också vanligt att göra en belastningsanalys för att förstå hur foten fungerar under gång. Vid tecken på smärta eller funktionsnedsättning är en tidig bedömning viktig för att förhindra följdbesvär i knän, höfter och rygg.

Så vet du om du har plattfot:

• Inspektion i stående och under gång
• Funktionella tester såsom tåhävningar
• Belastningsanalys med gångmönsterbedömning
• Röntgen eller MR vid misstanke om strukturell skada
• Klinisk bedömning av rörlighet och smärtutbredning

Hjälpmedel vid plattfot

För personer med plattfot som upplever smärta eller belastningsbesvär kan hjälpmedel vara en effektiv behandlingsform. Det vanligaste hjälpmedlet är skoinlägg som är utformade för att stödja fotvalvet, minska överpronation och förbättra fotens biomekanik. Dessa inlägg kan tillverkas individuellt eller köpas som standardmodeller beroende på behov.

Avlastande sulor med hålfotsstöd och hälkopp används ofta för att ge extra stabilitet i vardagsskor eller träningsskor. Stötdämpande skor, särskilt modeller med stabil sula och inbyggt valvstöd, kan också göra stor skillnad. I mer avancerade fall kan fotledsortoser användas för att korrigera felställning eller kompensera för svaghet i fotens muskulatur.

Hjälpmedel vid plattfot:

• Ortopediska inlägg – formar fotvalvet och minskar överpronation
• Stötdämpande sulor – fördelar tryck och avlastar smärtområden
• Stabiliserande skor – ger stöd åt fotens struktur vid aktivitet
• Fotledsortoser – används vid mer uttalad felställning
• Tejpning eller bandage – tillfällig stabilisering vid träning

Övningar och förebyggande åtgärder

Vid plattfot är övningar en viktig del av behandlingen och särskilt i kombination med medicintekniska insatser. Genom att träna fotens muskulatur kan man förbättra stabiliteten och minska symtom. Övningar som tåhävningar, korta fotsulspressar och balansövningar stärker de små musklerna som stöttar fotvalvet.

Det är också viktigt att välja skor med god dämpning och rätt passform. Barfotagång på mjuka underlag kan hjälpa till att aktivera fotens naturliga funktion, medan gång på hårda golv utan stöd bör undvikas. Personer med övervikt kan minska belastningen genom viktminskning. Regelbunden rörelse förbättrar cirkulationen och minskar stelhet.

Minska smärta vid plattfot:

• Träning av fotens muskler och balansförmåga
• Användning av stödjande inlägg i vardagliga skor
• Val av ergonomiska och stabila skor
• Undvik långvarig belastning utan paus
• Håll normal kroppsvikt för att minska belastning på fötterna